Alla barn är Allas barn. Dags för de vuxna att engagera sig mer för dem yngre.

Idag efter har varit hemma och pluggat lite teori. Efteråt åkte jag hem och hälsade på farsan en stund vi pratade en stund han hade fixat en lättare båt som vi eventuellt skulle åka och hämta nästa helg.

Efteråt drog jag ner till Fotbollsplanen för att kolla på Rågsveds P95-97 möta något lag, de vann med 3-2. Blev så imponerad av en kille där som heter Darius minst på planen men kämpade mest, sprang på allt. Pojken har samma teknik som Messi jag skojar inte och en krigar inställning bättre än de flesta som spelar i Champions League fan. Blev ganska rörd av att se honom eftersom att jag såg mig själv i honom. Glömmer aldrig när jag var lika gammal som honom och var minst på plan, de tiderna kunde man kriga 95 minuter. Blev ännu mer rörd när en annan kille kom fram till mig och frågade mig om jag kunde ta över deras lag och börja träna dem nästa år. Han ställde stora frågor, om vad han skulle göra för att lyckas, han berättade att han hade stora ambitioner. Han berättade t.o.m. hans svagheter och kvalitéer på ett moget sätt. På vägen hem blev jag skit rörd av att tänka på deras situation, många av de unga här idag hamnar i olika gäng. Många av gängen rekryterar dem ganska tidigt, många hamnar i kriminaliteten redan vid 14 års ålder och hamnar snett och får stora problem. Jag tror att det något som vi vuxna kan förebygga och hindra om vi vill . Jag tycker att det vårt ansvar att göra det . Eftersom att "alla barn är allas barn"

Dags att ge tillbaka det man själv fick som tonåring: Många brukar undra varför det har gått bra för mig med bl.a. skolan. Mitt svar är Fryshuset. Mina Sharafs hjältar ledare Leo Razzak och Farman sediq de gav mig förtroende och chansen att utvecklas som person, chansen att träffa några av de kändaste människorna på jorden bl.a. Kungen Carl Gustav, prinsessa Viktoria och Daniel, Rysslands gamla president Vladmir Putin samt gett mig chansen att besöka vissa länder som jag bara kunde drömma om. Hela Fryshuset gymnasium alla underbara läraren men sist men inte minst mina föräldrar och min låtsas farsa Bengt som alltid funnits där för mig, som satte upp regler för mig som barn . En person att göra besviken helt enkelt.

Dags för mig att engagera mig mer, många av de yngre som bor här i min förort har stor potential att lyckas med mycket. Det enda de behöver är någon att göra besviken, flera vuxna/ förebilder som pushar dem♥